När jag hade planerat så bra…

…åtminstonne vad jag tyckte! Hela veckan har våren smygit närmare och närmare, solen har skinit, fåglarna kvittrat, snön har smält i lagom takt så det plaskar då där mysigt för varje steg man går… (Ni förstår drömmcenariot som jag försöker måla upp?!?) I går hade vi födelsedagskalas för lilla ”Herr Nybliven tvååring” och i går kväll syddes den sista knappen i min senaste klänning! Bilden av hur den skulle presenteras (utomhus såklart) målade jag upp med min fantasi innan jag somnade…

Kära läsare- hur tror ni då att jsg reagerade i morse när jag tittade ut genom fönstret och fick se…
…SNÖ! Ett tjockt täcke! Jag som hade planerat så bra! (Tyckte jag!)

Ovan så ser ni mönstret som skapelsen är sydd efter. Jag presenterade det för några veckor sedan när jag gav er historien om ”Testklänningen 80-talet anfaller”
Här kommer min tolkning av klänningen ”Hollywood 1122″ daterad ca 1943
Mönstret var inte riktigt i min storlek så jag fick göra några justeringar. Eftersom det bara var två tumm det handlade om så räckte det med att dela mönsterdelarna på mitten och lägga dem omlott så varje mönsterdel blev 1,2 cm smalare. Livet fick jag efter provning korta 1,5 cm eftersomjag är så kort.
Appro på kort så kortade jag även de korta ärmarna.
Eftersom jag hade handlat tyget på nätet så blev det lite av en överaskning när det kom, jag trodde det skulle vara en tunn tuskaft som tidigare tyger jag beställt, icke! Lite kraftigare twill var det istället som jag packade upp, detta fick bli ytteligare en justering! Styckena skulle rynkas mot kjoldelen men på grund av materialet har jag istället gjort små lagda veck.

Sist men inte minst, det är den dagklänning! Och är det inte på dagen som man ska vara med sitt barn! Och ja! Jag är nöjd med resultatet!

I had the best plan…
…at least in my head. The whole week had that lovely springfeeling in the air, the birds were singing, the snow was melting and at every step a wonderfull splash (You can see that dreamscenario I´m trying to give you) Yesterday evening after finnished sewing the last button to my latest (re)creation I fantasised of presenting it to you outdoor. This was before I went to sleep.

When I woke up this morning everything crashed! The ground had once again drawn the winterwhite blanket over itself and went to sleep! No birds, no sun! Just snow, snow, snow!
Now we had to take the photos inside.

Well, this is my interpretation of the Hollywoodpattern 1122, dated 1943 (Read about the testdress here)
Some small ajustments were needed as the size were two inches to big, this was easily donne by splitting the frint and back piece in the middle and lay them with an overlay of 1,2 cm. I also shortened the top with 1,5cm as I´m a short person. Also the sleves were shortened  about 4 cm as I like shorter sleves.

Another ajustment was at the gathering at the waist, it was supposed to be shirred at the waist, now I had to make small pleats beccause of the surprise I had when I opened the box with the fabric. It weren´t that muslin I thougth it would be (like the other fabrics I had orderb before) no, it was a thick twill! No shirring!

Well, this is a daydress and I´m pleased with the result! And aren´t a daydress suposed to be worn when you are with your child!